Tillbaka i tiden

<

Vad jag saknar tiden när Melissa var liten. Missförstå mig inte jag älskar tiden som är med henne nu också. Bara det att man önskar att tiden stannade upp lite när de är små.
Kommer ihåg en jul, vi hade en låda mandariner stod under granen. På kvällen när vi sitter och tittar på tv är plötsligt Melissa borta, ropar på henne men inget svar. Sen hör vi ett skrapande ljud ifrån julgranen, där under sitter Melissa och fullständigt vräker i sig mandariner, överlycklig. Bara att inse att under granen var inget bra ställe om man ville få mandarinerna att räcka ett litet tag.

Vi fick alltid paket från Matts bror i USA till julen, det var så spännande att öppna. Melissa visste att det fanns godis och presenter till henne där. Jobbigt att vänta med att öppna tills Matts kom hem från jobbet, men hon tjatade inte visste hur det skulle vara.
Vi fick alltid M&M i de där paketen. Ett år fick gröna och röda var jättefina i skålen och väldigt goda. Skålen hade vi stod på ett lågt bord vid köksöppningen till vardagsrummet. Efter ett tag började vi fundera varför de var så kladdiga, svaret var detta. Varje gång vår hund Magick gick förbi där vred han huvudet, kastade ut tungan och snodde en chokladpralin, därför blev det kladdigt . Hur många vi bjudit från den skålen törs jag inte tänka på . Men ingen dog =)
Nu har M&M kommit till Sverige så nu kan vi köpa själva.
Matts har gjort en bok till julen alla jular sen Melissa föddes. I boken finns det alltid en liten nisse som ställer till det för sig och andra hans namn är Lummel. Lummel har alltså funnits i Melissas liv sen hon föddes. Det konstiga med Lummel är att på något sätt blivit en levande person för oss alla. Tror Matts kommer få göra sin julbok i all framtid, för Lummel får inte försvinna. Han är nog ett minne för livet , kanske han kommer följa Melissa även i vuxen ålder.