Morbida jag ?

Matts tycker att jag är morbid. Jag har alltid gillat sjukhus serier, med hjärtoperationer och allt man kan få se. Vet inte vad det är som gör det så intressant. Matts kan inte titta på något sådant alls.
Ni skulle bara veta hur jobbigt han hade det när jag fick hjärnblödningen. Vad vi visste åkte ju jag bara in för en bihåleinflammation. Det var vad första läkaren sa att jag hade. Men andra läkaren skickade mig vidare till akademiska då det inte fanns nå spår av bihåleinflammationen. Väl där, när jag låg ochh väntade på hjärnröntgen brast aneurysmet som satt på huvudpulsådern. Så istället för att jag kom hem fick Matts komma till mig.
När jag vaknade upp från operationen sjöng jag någon sång om att jag inte var hjärnskadad, vilket Matts fann väldigt konstigt. Men det var så det kändes för mig. När jag testat att röra fingrar och tår och räkna baklänges och det fungerade så var det ju ingen fara.

Så fort någonting skulle göras med mig, tas prover eller vad det än var gick Matts undan. Han klarade inte av att se på. När jag sen dessutom bad om kopior på hjärnröntgen tyckte han att jag var totalt "sjuk". Han har nog inte tittat på dom en enda gång =) Nu har det snart gått 3 år sedan och jag är fortfarande tacksam att jag lever, då jag får höra det varje gång en läkare tittar i mina papper. Du skulle inte varit här idag säger de flesta så nu vet jag det.

Igår var jag och gjorde en ultraundersökning på mitt hjärta eftersom de hört blåsljud på det.
Nu har jag varit och tagit ultraljud på hjärtat också och tror inte jag haft så roligt på en undersökning nån gång. Killen som gjorde undersökningen var jättetrevlig vi pratade och skrattade igenom allt. När han tagit de bilder han behövde frågade han om jag ville se mitt hjärta och det ville jag naturligtvis. Så han visade hur klaffarna öppnade ock stängde sig, hur blodet pumpade in och ut .Så nu har jag sett mitt eget hjärta arbeta rätt så häftigt.
Sen hämtade han överläkaren som skulle titta igenom och se ifall det behövdes fler bilder. Han började med att skämta om att det var han som var doktorn och bestämde. Sen gick de igenom bilderna och han började prata om hur förvirrad han var och att han inte förstod sig på den nya utrustningen. Så till slut hade vi kommit fram till att han var en förvirrad doktor som inte förstod sig på nymodigheter. Skrattande insåg alla att det inte var speciellt förtroendeingivande.

När jag kom hem berättade jag för Matts att jag sett mitt eget hjärta arbeta och han tyckte jag var så morbid. Man ska inte se sådana saker enligt honom =)