Pappa Och isbjörnarna.

Min pappa har blivit gammal och älskar berätta historier från förr. Jag och min väninna hälsar på dem lite då o då och tar en fika. Varje gång berättar pappa samma historier så vi har väl hört dem hundratals gånger. Men är man van att ha ett liv som innebär att man träffar många människor och helt plötsligt är de borta och man bara träffar frugan så lever man på minnena.

Han jobbade på cirkus när han var ung. På den tiden hade de fortfarande vilda djur på cirkusarna. De hade t,o,m isbjörnar.

En dag kom han gående mot djurstallarna och fick se 2 små pojkar vid isbjörnens bur. Han sprang fram emot dem och skrek åt pojken närmast buren att flytta på sig. Just när han skrek fick isbjörnen tag i pojkens arm. Pojken skrek hjärtskärande att de skulle hjälpa honom. Fler av cirkuspersonalen sprang fram, de försökte dra loss honom men det gick inte.Pappa fick tag i ett järnrör och slog isbjörnen med men det gick inte heller . Innan de kunde förhindra det hade isbjörnen slitit av armen på pojken. Än i dag 60 år senare drömmer pappa mardrömmar om det. Han kan inte se en isbjörn på tv utan att drömma den natten.

Han var tältmästare vilket innebar att han var ansvarig för rivning ,transport och uppsättning av tältet. Det krävdes ju även en del styrka för det och de hade ofta armbrytning och andra styrkeprov för att imponera på varandra. En dag hade de en ny kille som skulle slå i tält pålarna, hur han än gjorde fick han inte ner dem.Till slut tröttnar pappa att titta på och säger åt killen: Nu ska du få se hur en riktig karl använder släggan. Han satsar och slår till , missar pålen men inte foten. Till saken hör att han hade ett fruktansvärt humör. Så ingen av karlarna tordes skratta men min mor kunde inte hålla sig. Så lilla mor stod där och skrattde så tårarna rann och alla män stod och log lite fånigt. Efter det fick han ju höra gliringar hur en riktig man gör saker.

Han har också haft 2 lejonungar. Lejondomptören kunde inte behålla ungarna i sin grupp så pappa tog över dem. Det gick bra och de var hur snälla som helst med pappa, men en dag kom hans syster in i manegen (buren ) där pappa var med lejonen. De gick genast till anfall mot henne så pappa fick gå emellan och lejondomptören fick hjälpa till att få ut henne därifrån . Efter det insåg min far att han inte kunde behålla dem så de såldes till någon annan cirkus.

Måste erkänna att jag alltid varit lite stolt över att min pappa haft lejonungar inte alla har haft det.

Även min mamma har ju sina historier från cirkusen. Exempelvis berättas ju inte historien om tältpålarna på riktigt samma vis av dem .

Men min mamma brukade alltid gå till djurstallarna varje dag och ge hästarna och elefanten socker. Elefanten stod längst ner i stallet, så mamma började alltid vid hästarna. En dag hade hon gett hästarna men hade tagit för lite socker med sig så när hon kom till elefanten var det slut. Hon visade upp sin tomma sockerpåse till följd av att elefanten blir helt tokig. hon försöker slita sig loss och ge sig på mamma. Efter den dagen kunde inte min mamma gå in i stallarna för elefanten blev tokig. 15år efter att de slutat på cirkusen kom den till stan och de gick dit. Mamma går in i stallarna och där står det en elefant. Den tittar upp får syn på mamma och blir tokig. Djur skötaren rusar fram och har fullt sjå att lugna elefanten, mamma får gå därifrån så inte elefanten ser henne då lugnar den sig men kunde inte vara med i uppvisningen den kvällen. Djurskötaren frågar mamma om hon träffat elefanten tidigare och hon berättar historien då förstår han varför elefanten blivit galen vid åsynen av mamma.

Jag tror jag ska lyssna på deras historier med lite större förståelse i framtiden och glädjas åt vad de har upplevt.