Sommar

Sommar

söndag 30 december 2012

Att bli gammal


                                                                  MORMOR


Det här med att bli gammal har väl många svårt att förlika sig med, så även jag.

  När man var liten och såg mormor hamna på hem för dementa var inte roligt . Ena gången man kom dit var hon klar och frågade hur vi kunde sätta in henne på detta dårhus. Nästa gång trodde hon att mamma var hennes mamma. Den upplevelsen har satt sig hårt hos mig och även hos min  mamma.

Nu har mamma blivit "gammal" och närminnet sviker. Rädslan lyser igenom för att hon ska hamna på hemmet. Pappa försöker intyga henne att han inte kommer låta det hända, men vad hjälper det. Oron finns där. Med oron kommer en viss ilska.

Saker och ting är inte lika självklara längre. Hur många gånger maten kryddas kan man aldrig ha koll på innan man äter den. Då förstår man att den har kryddats säkert 5  gånger fler   än vanligt . Då käre mor är rökare märker man av det också. Turerna ut på balkongen är det kanske bara 10 minuter mellan. Så många cigaretter går det åt. Sen är det inte lika viktig att handla mat för pension utan rökat går före.

Sen för oss anhöriga är väl detta med medicin svårt, när hon glömmer att hon tagit den och tar 3-4gånger mer än hon ska. Pappa kan inte hjälpa henne för då blir hon arg och menar på att han vill göra gällande att hon är dement och vill få in henne på hemmet. Den hon litar på och inte blir så arg på när hon får hjälp är mig. ( inte alltid jag kan få ovett ibland jag med )

Hon har rätt många olika mediciner . Det är mot blodtrycket , blodförtunnande och sköldkörteln. Sen även extra vitaminer. Så bara det gör det lite svårt att hålla reda på. Men sen när hon dessutom bara ska äta en halv tablett för sköldkörteln då blir det riktigt besvärligt. Hon själv har "aldrig " fått veta att hon ska ta en halv tablett utan det har minsann alltid varit en hel  förut.

Jag försökte belysa detta problem när hon var hos läkaren, men mamma är så klar och man ser ju inte att minnet sviker henne. Hon sa att hon inte hade problem med att ta medicin som hon ska och det trodde läkaren på. Jag ville att hon skulle få apodos men så blev det inte. Han talade om att hon skulle sluta med den medicin för sköldkörteln  hon tycker att hon mår så bra av för den var inte lämplig längre .



 Hon går och hämtar ut medicinen och får då även den hon inte ska äta.  Apoteket går ju efter de listor som finns och lämnar ut. När vi kommer hem ser jag att hon fått även den. Så jag förklarar och tar den för henne. Sen sätter jag mig och delar på tabletterna hon bara ska ta en halv av.

Min syster och jag hjälps åt att hjälpa dem så mycket vi kan och nu innan jul märkte vi att mamma blivit mattare och inte orkade så mycket. Trodde hon kanske fått influensan för hon har varit förkyld. Så var jag över till dom och hjälpte till med inköp för julen. Då berättade pappa att han trodde hon åt för mycket av tabletterna. Nästan direkt därpå får jag ett samtal från sköterskan som berättar att apoteket larmat att allt inte stod rätt till med mamma.

Hon har tagit ut medicinen oftare än vad hon skulle haft behov av. Jag går genast och tittar igenom hennes mediciner och upptäcker att hon både äter av den hon inte får + att det gått åt kanske 4 gånger mer av den hon ska halvera. Tabletterna hon har är hela. Dessutom hade hon fått den hon inte ska äta igen. Sätter mig igen och delar på tabletterna , som dessutom går sönder så man bara kan spara den ena halvan .

Nytt samtal med läkaren som ska se till att hon nu får medicinen i påsar, MEN det fungerar inte med halva tabletter så det blir bara att fortsätta skära dessa. Men nu skaffar vi en dosett åt mamma och hoppas det ska fungera bättre.

Så när minnet sviker kan det få ödesdigra konsekvenser. Sen mindre allvarliga saker som man småler åt. Som när vi hjälper henne att dammsuga . Hon har fått en ny dammsugare som är lite krånglig då den är påslös. Men eftersom det är min syster eller jag som gör dessa sysslor ville vi ha en som var mer ekonomisk för dom. Men som sagt när vi dammsuger går mamma efter och kan inte förstå hur myckett hundhår det är , hon dammsög ju i förrgår.  Bara det att vi skött dammsugningen det sista året och mamma har inte rört  dammsugaren.

Så det är inte alltid lätt att bli gammal och det mamma varit orolig för är väl tyvärr på väg att hända henne.

                                       
                                         Morfar, mormor, mamma och hennes äldre syster

6 kommentarer:

  1. Det låter tufft! Det är tufft det förstår jag även om jag inte har sett mina föräldrar bli gamla.. Jättefin bild! :)

    Kraamen!

    SvaraRadera
  2. Tur vi har varandra<3 Kram syster.

    SvaraRadera
  3. Demens är väl bland det jobbigaste som finns? :(
    Trist när läkarna inte lyssnar på en heller. - För de flesta som inte är väldigt dementa lyckas ju dölja det väldigt bra, och är ofta väldigt övertygande. (något man tycker varje läkare borde veta om, och även om de såklart ska sätta patienten i första rummet, så borde man verkligen väga in vad anhöriga påpekar i alla fall!)
    Hoppas det blir bättre med medicinen nu, om hon får Apodos, även om ni får ge tabletthalvorna på sidan om, och kanske väljer att lägga allt i dosetten.
    Själv har jag varit förskonad från det där med dementa föräldrar.
    Mamma gick ju så tidigt, och papppa var ju klar hela tiden. Även om han själv klagade på att han hade dåligt "kom-ihåg" så hade han ju bättre koll på saker än jag. ;)
    Har hon fått någon medicin mot demensen förresten? Det finns ju olika sorter som stannar upp processen lite, som t ex Aricept eller Exilon.
    Kanske något att ta upp med läkaren, så fort som möjligt. (Särskilt om inte doktorn riktigt förstått att hon har problem med minnet, då en läkare såklart inte sätter in sådana mediciner, "utan anledning".)

    SvaraRadera
  4. Jo...min mor (vila i frid) hade mycket mediciner hon...jösses...en hel papperskasse eller två från ica blev det att fylla med mediciner när man åkte till apoteket för henne. :(

    Numera är det väl nån ny lag på att om man äter mycket mediciner så ska det kollas upp ordentligt av läkare vilka mediciner som ev "slår ut" varandra och vad det nu var.

    Inte lätt att bli gammal...nä...man får ta hand om sina gamla så länge man har dem kvar i livet...läkarna tycks ju skriva ut hej vilt emellanåt.

    Ha så fint nu iallafall..!

    SvaraRadera
  5. Ja du det finns många hemska sjukdomar men demens är nog en av de svåraste för anhöriga, att behöva se o uppleva det som följer med den sjukdomen.

    Men du verkar som tur är vara en förstående Dotter.

    Önskar er allt gott nu inför det nya

    SvaraRadera