Lolinx under kniven

I torsdags skedde det äntligen. Lolinx blev steriliserad.

Jättebehändigt , lämnade in henne på morgonen så skulle dom ringa när jag kunde hämta henne. Varnade veterinären vid inlämning att det är en rätt elak katt. Hon blev tacksam, för det vanligaste var att folk sa att deras djur är jättesnälla.




Att jag tycker det är behändigt att lämna in henne är bara för att sist jag var med om en sterilisering skulle vi vara med och hjälpa till. Bara det att katten vaknade och börja skrika. Hon var ju helt bedövad så hon kände inget men det är otäckt när dom skriker. Tjejen jag följde med och jag gick ut och lämnade katt och veterinär åt sitt öde :) (han behövde ingen mer hjälp då)





Därav skönt att lämna min katt och gå.

Klockan 12 ringde dom och sa att jag fick hämta henne. När jag kommer dit berättar hon att det var tur att jag kom för Lolinx hade livmodersinflammation. Så nu var allt borttaget. Dessutom var ju katten jättesöt och snäll.





konstigt för det är hon inte hemma ;)

Nu går hon här med sin tratt på huvudet, men den gillar hon inte. Första dagen gick hon baklänges nästan hela tiden.



Däremot vaknade jag imorse med att hon låg på min mage och ville gosa. Hoppas det håller i sig.

Hektisk dag

Hade tänkt ha en slappar dag, bara göra det absolut nödvädigaste. Men ack vad jag bedrog mig.

Jerome väckte mig inatt igen dålig i magen. Somnade om då väckte Melissa mig , magsjuk.

Upp kl. 6.00 väckte Matts , fikade med honom gick o la mig när han gått till jobbet. Somnade om efter ett tag då ringde telefonen, grannen sjuk behövde skjuts till sjukan. Klart man ställer upp, nästa gång kan jag behöva hjälp.

På väg till akuten ringer nästa kompis, behövde sällskap till veterinären med sin sjuka hund. Som hade blivit förlamad . Hade tid på eftermiddagen. Klart jag hjälper till bara jag hinner hem från akuten svarar jag.

Hinner hem till 11.30 ut med mina hundar, kommer in när nästa kompis kommer för vi hade bestämt vi skulle fika. Ledsen men jag är stressad måste ut med grannens 2 hundar också innan jag åker vidare till veterinären.

Måste även upp till Matts en sväng på skolan. Hon skjutsar mig. Tar ut Ozzy o Hugo åker sen vidare upp till skolan . Hade varit smart o satt på kaffekannan innan vi åkte.

På väg dit ringer hon som var på sjukan undrar om jag kan hämta, så upp till Matts vidare till Tierp hämtar, hem dricker kaffe stående dags att åka vidare till veterinären.

Skönt nog så var det inte så allvarliga fel som vi befarade, trodde nämligen vi skulle åka hem utan hund och hon är bara drygt 3 år så det är tragiskt. Men troligtvis en boreliainfektion. Så en ordentlig laddning pencillin och en cortison spruta och hunden med hem :)

Kommer lagom hem tills Matts slutar jobbet. Så direkt upp till grannen för Matts hade sytt ett överdrag till hans soffa. Sen har det fortsatt med mat. Melissa fick en ny speldator av gullig granne och nu kl 21.35 sitter jag äntligen och tar det lugnt.




Hoppsan vart tog dagen vägen?

Lorry min första

När jag var yngre hade jag 4 saker jag bestämt att aldrig ha. Det var liten hund, katt, schäfer och barn. Ni som läst min blogg vet att jag har barn, katt och schäfer ojdå. Så det kan bli. Men hur var det med liten hund?

18år gammal vill jag ha min alldeles egna hund.

Kom i samspråk med en kvinna som frågar om jag vet någon som är intresserad av en blandrasjycke. Blir nyfiken och hon berättar att hon har uppfödning av shetlandsheap dog och dvärgsnauzer. Av misstag hade det blivit en tjuvparning mellan raserna. Då hon hade kennel så ville hon inte annonsera valparna.

Får för mig att jag ska "bara" åka och titta på valparna. Åker därifrån med nyskrivet kontrakt på en valp (naturligtvis) det är ju så jag är.

Lorry hämtar jag när han är 8 veckor. Då har han en fjärdedels tenor bit i vardera öra för att få hängöron. (slutade jag med efter 1 vecka ) för mig kunde han gärna få stående öron.

Denna hund visade sig nog vara den smartaste av hundar jag haft. Även den mest egensinniga.

Vintertid om det var för kallt gick han bara så lång tid det tog för att göra sina behov, sen skulle han sitta innanför min jacka, eller i en väska.

Han visste aldrig att han var liten. Hos veterinären stötte vi på en Irländsk varghund i väntrummet. Hundens huvud var lika stort som hela Lorry. Hade ingen betydelse Lorry skulle bara spöa upp den och visa vem som bestämde till stor munterhet för alla i väntrummet.


Han kunde sura som ingen annan. Hände någonting som han ansåg var mitt fel slog det aldrig fel. Han tittade medvetet bort från mig och vägrade titta på mig. Kom vi sen hem till mamma och pappa sprang han uppför trappan, skrikande. Upp i knät på dem och tjöt, tillbaks till mig skällande för att sen springa tillbaks till dem åter tjutande. Alla skrattade och frågade vad som hänt.


Han hade en tik han älskade att leka med Barbros Gazette hon var en bearded collie och väldigt snäll. En gång när vi var ute tillsammans i skogen hade hon lagt sig och Lorry kommer springande och ska hoppa över henne. Just då reser hon sig upp till följd av att Lorry smäller i backen. Han reser sig med frambenet i en Hitlerhälsning skrikande. Hoppar på 3 ben fram till oss och är väldigt ynklig. Barbro blir livrädd , tror han brytit benet. Men jag skrattar bara för det är så han gör. Han blir väldigt förnärmad men Barbro plockar upp honom och gullar oroligt med honom, då ska han plötsligt ner och jakten är igång igen. Inget fel på benet, behövde bara nån som tyckte lite synd om honom.

Många roliga saker upplevde jag med den lilla rackaren, men tyvärr blev han inte gammal. Smet en gång för mycket och blev på körd. Efter 2 veckor på Ulltuna och 2 operationer (på deras inrådan för jag tänkte ta bort honom) visade det sig att tungan blivit förlamad( käken gick av på bägge sidor) så då fick han somna in.