I torsdags skedde det äntligen. Lolinx blev steriliserad.
Jättebehändigt , lämnade in henne på morgonen så skulle dom ringa när jag kunde hämta henne. Varnade veterinären vid inlämning att det är en rätt elak katt. Hon blev tacksam, för det vanligaste var att folk sa att deras djur är jättesnälla.
Att jag tycker det är behändigt att lämna in henne är bara för att sist jag var med om en sterilisering skulle vi vara med och hjälpa till. Bara det att katten vaknade och börja skrika. Hon var ju helt bedövad så hon kände inget men det är otäckt när dom skriker. Tjejen jag följde med och jag gick ut och lämnade katt och veterinär åt sitt öde :) (han behövde ingen mer hjälp då)
Därav skönt att lämna min katt och gå.
Klockan 12 ringde dom och sa att jag fick hämta henne. När jag kommer dit berättar hon att det var tur att jag kom för Lolinx hade livmodersinflammation. Så nu var allt borttaget. Dessutom var ju katten jättesöt och snäll.
konstigt för det är hon inte hemma ;)
Nu går hon här med sin tratt på huvudet, men den gillar hon inte. Första dagen gick hon baklänges nästan hela tiden.
Däremot vaknade jag imorse med att hon låg på min mage och ville gosa. Hoppas det håller i sig.
